Ja man ska nog aldrig ge upp att en dag ha detta för vana att skriva av sig på sin blogg. Jag har skrivit flera inlägg som av någon anledning inte blev upplagda. En del för att jag inte tyckte de va bra nog andra för att min dator är mer än trög.

I går skrev jag ett långt inlägg om att göra en förändring i livet, hur man ska bryta en vana men efter ca en timme bakom skärmen så dog såklart datorn och sidan gisck inte att återskapa så det försvann. lusten till att sätta sig och börja om att skriva sen är ju på skala 1-10 typ minus 10 ... men idag gör vi ett nytt försök. Anledningen till att jag skrev om förändra vanor i går berodde på att jag själv måste förändra vanor. inte en vana utan flera vanor.... jag ska operera mitt knä (äntligen) på fredag och läkaren påpekade att det är en risk att söva nån i min viktklass... what???? hur hamnade jag här igen?

Jag vet... jag vet exakt hur detta gick till, jag skilde mig, va mycket ensam och har inte bott ensam sen typ jag flyttade hemmifrån 1984, men då va mitt hem fyllt av vänner så sov nog inte många nätter ensam. Och med ett matmissbruk i grunden så föll jag dit igen och började äta och äta och äta för visste inte vad jag skulle göra... jag lyckades väl hålla det på en skaplig nivå så länge jag samtidigt som jag åt kunde röra på mig, jag tränade på friskis och jag cyklade o promenerade. Nu kan jag inte gå promenaderm inte friskis, inte nåt... jag tar mig från sängen till soffan och från soffan till köket. ska bli så skönt att få knät fixat så man kan leva igen. Om nu ryggen säger ifrån såkan jag i alla fall cykla på motioncykeln. 

Det jag då skrev om i går va ju hur man ska tänka kring att bryta en vana eller ett mönster. 

nr ett och de viktigaste är 

Va snäll mot dig själv!!! det har troligen tagit år för att få till vanan du nu vill bli av med så va snäll mot sig själv och låt det ta tid, förlåt dig själv om du trillar dit då och då, bara upp på hästen igen och följ spåret du lagt upp för att lyckas. Det är inte jordens undergång om det då och då går snett.

Så ska i alla fall jag tänka, jag ska låta detta ta tid, jag har hela mitt vuxna liv haft matmissbruk och det kommer jag få leva med men jag ska tag i tyglarna och vara snäll mot mig själv och ändra mina vanor.  Ett steg i taget...

Nu ska mina pippisar där ute i kylan få lite påfyllning av mat, kallt ute nu så dom behöver lite fett och gott att knapra i sig...

Kärlek o ljus

Tussan

Ja god morgon är det för mig men för er kanske det är gokväll eller gomiddag eller så är det en helt annan dag ... vem vet. Har väl inte några större förväntningar att nån alls ska hitta mig i virret av människor, bloggar och andra sociala medier, men jag ser detta är som att jag på nåt vis "pratar" med någon men denne person får bara lyssna, tänk om man kunde göra de i verkliga livet haha ... att man plötsligt bara kan trycka på  en knapp så måste personen man resonerar med bara lyssna utan att avbryta. Jag får känsla av att vi verkligen slutat lyssna på varann, verkligen lyssnar utan mobil i handen, med en dator igång eller en platta som stjäl uppmärksamheten. Tänkte på det igår när särbon ville diskutera hästarna och eftersom att  mitt intresse för hästar är ungefär -200 och jag satt med mobilen så hummade jag lite trevligt med jämna mellanrum .... idag då jag funderat mycket på hur människor verkligen innerligt lyssnar på varann så  tänker jag tillbaka på gårdagen med lite ånger. Hur svårt hade det varit att lägga ifrån sig mobilen och lyssnat även att intresset inte fanns. Tänk alla barn som har hela kroppen full av saker de vill mamma och pappa eller för den delen nån annan vuxen ska lyssna på. föräldern kanske stressar med mat, svarar på ett sms, så plingar fb och de måste tittas på. Instagram fångar intresset och föräldern är fast i sin mobil, hummar kanske lite till barnet som ivrigt berättar allt om bygget av kojan på förskolan maten som varit så god så hen tog 2 gånger, tillslut kommer ett - så saknade jag dig mamma HELA dagen. Mamman har inte lyssnat utan svarar -Va bra.

Nä gott folk, nu måste vi börja lyssna på varann med hela vår uppmärksamhet. Framför allt till våra barn. Jag har också varit där och ska i sanningens namn erkänna att jag inte heller lyssnat alla gånger på vad barnen sagt. Men nu som mormor ska jag sona mina brott och lyssna på vartenda ord som de små hjärtana säger till mig, de ska få HELA min uppmärksamhet HELA tiden. 

                                                                                                                                                                      (Bild:Elle)  

Så det va detta om att lyssna, idag ska jag lyssna på allt som särbon säger till mig. 

Så, ska vi ta en minut och få detta med knät överstökat också, jag väntar på operationstid men är rädd att missa den då jag inte är hemma och ingen som har nyckel till min brevlåda heller. Jag vet att man kan kolla på 1177 men inte alltid som tiderna syns där har jag märkt. Fick tillslut tag i en SSK på ortopeden men hon kunde se att jag inte fått nån tid än i alla fall, så kan jag troligen sitta ner i båten och vänta. Operationsplaneraren ska ringa i morgon. Åker hem på torsdag så jag hoppas att tiden kommer efter de.

Hörde precis i detta nu att sjukhuset från och med måndag. inte längre är i krisavtal. Så himla skönt för alla som arbetar där och som kämpar o kämpar har. en dotter som jobbar nära covid som SSK och hon gråter efter varje 12 timmars pass och är så nära att klappa ihop helt men säger i samma stund att -Om vi inte orkar vilka ska då ta över? vi måste orka. 

Inte bara ska jag predika om att lyssna på varandra jag ska också predika om att ta ert ansvar för att stoppa detta!!!!!! Hur svårt ska det vara att bara hålla sig hemma, inte ut och fika med människor hit och dit på fik, inga middagar i goda vänners lag.... Vi SKA bara umgås med de vi bor ihop med PUNKT, Vi ska inte ränna runt i affärer om vi inte måste, vilket innebär matvaruaffärer. Nästan allt annat kan köpas på nätet. Ja ni har rätt, de kan mat också. men ibland måste man stödhandla, då går man ensam till affären man använder handsprit, man håller avstånd, man använder munskydd på RÄTT sätt om man ska använda detta och munskydden ska sen ner i en papperskorg. INGEN annan stans. Sett alldeles för många skydd ligga slängda på marken.... katastrof att vuxna människor inte förstår det.

Jaha, då har man släppt ut lite av allt man grunnar på.

Va försiktiga om er och andra...

kärlek o Ljus 

Tussan 

Ja men då kan man väl säga att vintern slagit klorna i oss, bor ju halvtid söder ut och även här är det många minus och gnistrande snö. I natt var det uppåt -15. Önskar att man kunde ta sig ut i naturen nu och fotografera när naturen är så vacker men det får vänta... får satsa på att må bättre till våren och kunna dokumentera denna istället.

Så vad händer här annars? inte så mycket... har vårstädat det jag orkat men skulle behövas en rejäl uppgradering av dammutrotning här. Hur skitiga kan tillexempel ett par fönster vara i vintersolen? Tanken är att alla fönster ska bytas och då kommer fönstertvätten bli en bagatell, dessa gamla repiga och bubbliga fönster blir liksom aldrig rena hur mycket man än tvättar. 

Åååååå höll på att missa det absolut viktigaste, kan inte avslöja vad, men fick det absolut bästa nyheterna man kan tänka sig igår. Kunde knappt sova i natt för lyckoruset snurrade i hela kroppen. längtar till jag kan avslöja vad det är. Men visst är det skönt när man sitter och är lite bitter på sitt liv att en grej kan vända hela ens liv från ledsen och lite bitter till lycklig och glad. Egentligen borde man göra sig en lista på det i livet som gör en lycklig och glad, tror den kommer bli längre än man kan föreställa sig. Jag menar det är ju inte det att man måste vara lycklig pga stort hus, bilar, massa pengar. man kan ju vara lycklig av att solen skiner, att alla i sin familj är friska, att man vaknade i morse med samma lycka som man somnade igår med. Att middagen blev god. 

Finns så mycket, jag blir tex lycklig av rentvättade sängkläder, välvikta kläder i garderoben, sonens tjatter i från sitt rum, det är ju saker som man absolut inte behöver två miljoner på kontot för att uppnå. 

I morgon bär det av hemåt igen, hoppas vädret är lika fantasiskt som här. Veckan innebär att det absolut sista av julen ska ner, dammsanering och krispiga tulpaner på borden.

Veckan består också av en hel del läkarbesök nämligen 3 fysiska och två per telefon. Hoppas VERKLIGEN att de ska ge mig något att se fram emot. Vill bli smärtfri eller i alla fall så mycket att jag kan röra mig utan att vara rädd att kroppen säckar ihop helt. Hamnat i ett ekorrhjul eller som man säger Moment 22 ... Jag behöver gå ner i vikt för att kunna röra sig, men har för ont för att röra mig. Att säga till en med ett matmissbruk som kokar på ytan är som att den ska äta nyttigt och inte för mycket, sätter bara ännu mer känslor i gungning och ju mer det gungar ju mer äter man, Äter, Ångest, Äter mer, Mer ångest.... och så snurrar det på till något/någon lyckat stoppa det. 

Ja detta va lite om mycket, säkert jobbigt och inte ett dugg intressant att läsa men skönt att få ner tankar i alla fall. Till sist så kommer lite bilde4r jag ändå lyckats ta, dock med mobil så får se hur kvaliten blir.

Ha det Bäst 

Kärlek & Ljus   

Lite hit o dit

Ja, som sagt... vad ska man säga? Har alltid velat ha en blogg att skriva av mig lite i dock så har jag alltid börjat bra men sen med tiden har det bara runnit ut i sanden, Kan tänka mig att många känner igen sig där.

Hade tanken att räkna mina dagar då jag får iväg en blogg men tänker att vi slutar räkna här och bara kör på när det känns som att jag har lite energi att skriva.

Hur går allt nu då i mitt liv? Ja inga större förändringar sen årets början, ryggvärk och ett knä som är allt utom bra. Haltar på i väntan på svar på magnetröntgen, ska bli väldigt intressant att få se vad den visar, det måste vekligen visa nåt som är trasigt för såfort jag inte har skydd på så viker det sej. Min gissning är att menisken är trasig och är fallet så, så hoppas jag att en operation kan laga det så jag kan återgå till mitt arbete. 

Å nu ska vi prata om vädret, äntligen kom vintern. Snön lyser vackert över naturen. Vi i söder går man ur hus och njuer. Tänk att det kunde bli så vackert så snabbt från grått och trist till vitt och vackert. Ibland avundas jag de som bor norrut som har en lång och fin vit vinter medans vi lever i snö och slask här nere. Visserligen är vintern kall så det räcker där norrut men vacker.  

Önskar att jag hade en kropp som samarbetade mer så jag kunde gå ut, njuta nu och fotografera lite. Men jag blir kvar inne för att inte riskera att halka och att knät går sönder mer.

Vet ni vad min dröm är? Jo, jag önskar att jag hade råd att gå en kurs i fotografi. Att få lite grundläggande kunskap men kollade runt lite och vem kan betala 3-5000 kr för en kurs? Omänskligt dyrt för en liten person som mig, som är sjukskriven och lite fattig. Nåja drömmar ska man ha och försöka uppnå såklart. Jag har rätt fin utrustning egentligen så kanske kan googla tips sålänge.

Vidare plan för denna dag efter att jag knappat klart detta, så ska julen bort, lika skönt och mysigt att ställa fram allt innan jul, lika skönt är det att ta ner allt och börja ta in våren. Friska härliga tulpaner på borden och ljusa gardiner. 

Man blir liksom lite glad av det, och allra helst en dag som detta då solen skiner. Men vet ni vad som dyker upp i vinterrsolens strålar? Jojjomän, dammet yr som aldrig förr oavsett hur mycket man dammar och torkar. 

Ja de va ungefär de jag hade att knappa ner idag. Ska försöka att inte vänta i en vecka innan nästa inlägg men lovar ingenting haha

Ha det allra bäst där ute

Kärlek & ljus   

Ja, då va det dag 3 på denna utmaning att sitta vid dator och blogga om sitt innhållsfattiga liv. Men det är ju just det som är utmaningen för mig. 

I går hände inte alls så mycket mer än att jag fixade mina naglar, hade tänkt ta bort acrylen och vara lite naturlig ett tag men så när man kommer dit och ser alla färger och former så ändrar man sig och så blir de nya fina naglar, dagens färger blev lite vårligare med tre olika sorters röd/rosa. 

Inte bara naglarna som fick sin vårmakeup utan också lägenheten, plockde bort all jul utom fönsterbelysningen och det känns lika skönt som det va att sätta upp det innan jul. Konstigt de där att man har så bråttom att ta bort julen, "julen vare fram till påsk" är verkligen en osanning. Min jul börjar max veckan innan julafton och slutar dagen efter nyår. sen är de våren som ska väntas in. Beundrar nästan de som orkar pynta och fixa långt före första advent och så underhålla det med färska blommor nya ljus folk bakar och donar och jag ligger på sofflocket och längtar till vardagen.

Så var det då de här med mina mål detta år, inget att vänta på så igår åkte alla onyttigheter ut ur köksskåpen. Till och med hällde vatten i chipspåsen och ketchup i pepparkaksburken...haha.. alla sätt är ju faktiskt tillåtna när man inte litar på sig själv. Något som jag måste jobba på är ju mitt sug på kvällar och nätter, jag kan ligga i sängen på kvällen och halva natten och äta och kolla serier. sen klagar jag på att jag inte kan sova, ta tacka fasen för de när jag stirrar på en skärm och fyller magen med skit. Nu är det SLUT på dessa dumheter. Nu ska inga skärmar i sovrummet och att äta efter läggdags blir de böter på haha

Ett annat mål var att kolla på detta med motion, jag har alldeles för ocn för att cykla men jag försökte mig på lite yoga, stretcha ut musklerna. 

Inga kort i dag men kameran ligger på laddning så det kommer. Tänk om de kunde bli lite snö ute, så mycket roligare att fota natur i vit vinterskrud är grå tristess. 

Nu får jag nog tacka för mig för idag och brygga mitt kvällskaffe. 

kärlek & ljus över er

Ja hej och välkomna hit, jag som skriver detta är en helt vanlig kvinna som lever ett helt vanligt liv egentligen men som kom för mig att starta en blogg som ett projekt detta nya år som vi just startat. Anledningen är egentligen att jag har en del mål de här året som jag vill uppnå och vad kan vara mer motiverande än att skriva om de här på nätet. Har man nu satt mål så bör man ju i alla fall göra sitt bästa för att försöka nå dom tänker jag.

Detta med nyårslöften som var och varannan ger men som ingen håller fungerar ju uppenbarligen inte så, jag tänkte jag tar de ett steg längre och börjar blogga. 

Så, vad har jag för mål då? Ja till att börja med, jag behöver av häslo skäl gå ner en del i vikt då jag har en trasig rygg och knä. Egentligen är jag för de här med att alla kroppar duger, för de vet vi ju alla att det gör men har man en ond kropp så gynnas inte den av de extra kilon som man bär runt på. Så det är nr ett, numer två går lite hand i hand med vikten och det är att på något vis börja träna, det kan vara att gympa framför tv, yoga, cykla på motionscykeln eller när knä och rygg tillåter gå promenad ute. Numer tre, jag ska de första sex månaderna fram till juni äta god och nyttig kost, tillåta mig lite under helger men i veckor ska jag tacka nej till kaffebröd, godis och onyttiga val av mat.

de va de lite mer tråkigare målen, jag har även en del lite roligare. Jag ska ta tag i min hobby att fotografera. Ta mej ut i naturen och fota stort som litet. Videofilma tillfällen jag vill uppleva igen och igen. Har all utrustning som jag behöver men jag kommer mig liksom inte för att utnyttja de så det är ett STORT mål med året, att få bilder och film på det som är värt att föreviga.

Ja de va mina tankar kring vad denna blogg ska ge mig. Hoppas att den kanske ger er som läser den något också.

Nu säger vi hejdå till 2020 och välkomnar 2021 ett år som på många sätt kommer bli ett bättre friskare år.

  Trullsan